Om föreningen

Juristföreningen i Stockholm bildades den 24 oktober 1913. Till förste ordförande valdes justitierådet Tore Almén. Enligt stadgarna utgjorde föreningen en sammanslutning av personer som efter avlagd juris kandidatexamen eller examen till rättegångsverken ägnade sig åt juridisk verksamhet och föreningen hade till ändamål att tillgodose medlemmarnas intresse för juridiska frågor samt att främja deras med berörda verksamhet sammanhängdande strävanden. Detta syfte, med reservation för förändringen av de juridiska examensformerna, består än idag.

Då Almén avled 1919 skänkte hans efterlevande anhöriga dennes juridiska bibliotek till föreningen. Biblioteket, som hade en ansenlig omfattning, slogs 1927 samman med Svensk Juristtidnings boksamling. År 1936 träffades ett avtal mellan Juristföreningen i Stockholm, Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning och Sveriges Advokatsamfund om inrättande av ett bibliotek vars boksamling utgjordes av böckerna från Juristföreningen i Stockholm och Svensk Juristtidning. Biblioteket bestod till 1963 då boksamlingen överlämnades till den just bildade Stiftelsen Juridiska Biblioteket i Stockholm.

En utförligare redogörelse för föreningens historia finns att läsa i en artikel av justitierådet Inger Nyström i Svensk Juristtidning (SvJT 1994 s. 587).

Sammankomster med föreningen hålls minst två gånger om året, en på våren och en på hösten. Vid föreningens sammankomster hålls vanligen föredrag eller paneldebatter. Talare och ämnen på sammankomsterna har under senare år varit följande.

  • Torgny Håstad  ”Allemansrätten under debatt”
  • Göran Lambertz  ”Kriminalisering av barnäktenskap och andra sedvänjor – en kulturimperialistisk betraktelse”
  • Thomas Olsson  ”Att vara brottsmålsadvokat i en internationaliserad värld”
  • Irma Rosenberg  ”Att förebygga och hantera finansiella kriser – vad bör göras och vad händer i Bryssel?”
  • Birgitta Nygren, Björn Riese, Einar Lundgren, Gunnar Stetler  ”Korruption i internationella affärsrelationer”
  • Mårten Schultz  ”Hot och hat på internet; Hur ser det ut idag och vad kan man göra för att motverka sådana angrepp”
  • Morgan Johansson ”Regeringens prioriteringar på rättspolitikens område”
  • Dag Mattsson, Odd Swarting, Cecilia Falk ”Lösöreköpskommitténs betänkande Lösöreköp och registerpant”
  • Dan Eliasson ”En nationell polis – möjligheter och svårigheter”
  • Mikael Ribbenvik & Karin Gyllenring ”Utmaningar inom asyl- och migrationsrätten”
  • Mari Heidenborg & Bengt Ivarsson ”Blir det bättre med en samtyckeslag?”